10.16.2011

4

- vill inte vara såhär men jag måste. Sa att du inte fick gilla mig.

-Mm. Men du behöver ju inte dissa för det. Bättre du hade sagt till från början, nej jag vill verkligen inte. Men jag har sedan länge slutat att bry mig för märkte att du inte var där jag var.
Sedan är det inte upp till dig att bestämma att jag inte "får" blir intresserad.
Jag gillar dig inte på det sättet. Men jag såg att du hade nått lite speciellt. Vilket gjorde att jag ville träffa dig. Tyckte det var värt ett försök, och se ifall det kunde bli nått eventuellt.
Men inte så lätt när man försöker få ut någon som är lika motstridig som en innekatt på en morgon promenad ute i regnet.
Vet att du inte trivs här, vet att du vill till stockholm.
Tänkte jag ville ändra din uppfattning. Men det var svårare än jag trodde.


En motstridig innekatt, det stämmer nog. Hellre fly från något som kan bli än stanna kvar & se.

10.12.2011

3



Jag är oerhört beroende av watchlistentell som är en underbar videokanal på youtube (såklart). För artisterna är så blyga när de pratar och jag drömmer om att sitta i londonsparker med en kall öl i handen och höra duktiga musiker spela på sina gitarrer och sjunga vackra stämmor tillsammans. Blir ytterst sällan imponerad av musiker (kanske för den dåliga erfarenheten av egotrippade sångare & hobbymusiker som tror de är ypperligt bra) men varenda gång jag ser en ny video på watchlistentell så smälter mitt hjärta lite extra.



Sen när jag checkar genom mina spotifylistor (som nu börjar bli för många) så inser jag att det är oerhört få artister som är kvinnor. Och då sätts den här låten på i bakgrunden på min youtubekö och jag önskar att det var jag som stod där med den finfina rösten och sjöng om bräcklighet.

Ler lite, gråter lite och tänker på Stockholm.

10.11.2011

2




Tänk om man hade haft en sån grabb

10.10.2011

1

"Älskade du honom?"

Ja. Jag älskade honom så mycket att det var svårt att andas. Jag älskade honom så mycket att när vi sågs så knuffade jag bort honom. För det var så mycket enklare att älska någon annan än att bli älskad själv. Jag älskade allt med honom men tillät inte mig själv att vara lycklig så jag byggde min egna verklighet där jag var betydelselös i hans ögon. Jag var så fel, så fel för honom. Men ändå saknar jag honom så oerhört mycket. För det är svårt att glömma någon som man har haft i bröstkorgen i 4 år. Det är svårt att glömma det första mötet, den första natten, den första morgonen och specciellt den första kyssen.

Känslan som jag inte kommer glömma är när han kysser det femtonåriga jag som trodde att hon inte hade en enda chans i världen att få ens nudda hans hand. Men sen sitter vi där, han har gjort picknick, det ösregnar & vi springer runt i parken. Han kysser mig och under tiden tänker jag " vad gör du? jag är inte tillräcklig".

En natt flera år senare så viskar jag i hans öra " De tre orden jag sagt för mycket är inte tillräckliga". Lutar mitt huvud mot hans axel igen & håller hand. Jag vet inte om han minns, men jag minns så väl.